Digitala NO-tips för lärare!

Hej!
I det digitala skollyftet är en av de öppna uppgifterna att vi ska starta upp ett samarbetsprojekt, jag funderade över vad jag skulle kunna tycka vara intressant och landade i att det hade varit väldigt kul att nyttja det utvidgade kollegiet. Jag jobbar på en liten skola och faktiskt ensam om att undervisa i kemi där, dock finns det lärare i andra naturvetenskapliga ämnen... men vi är få.

Jag slängde ut frågan via ett blogginlägg och på twitter vilket har resulterat i en nyuppstartad facebookgrupp kallad Digitala NO-tips för lärare . Tanken från början var att vi skulle samla alla tips på en wikispace men för att göra wikin publik behöver man betala en liten summa, vilket känns sådär eftersom att det finns massa med likvärda verktyg gratis som dessutom har snyggare/bättre layout. I gruppen diskuteras just nu andra alternativ. Under tiden har jag samlat tips i en öppen lärresurs, lärresursen kan vem som helst ta del av men tyvärr verkar det som att bara jag (som startat upp lärresursen) kan lägga in tipsen där. Så den får vara där sålänge....

Är du lärare inom NO så tycker jag absolut att du ska gå med i vår grupp, välkommen!!

/Ida

Mitt förslag på skolutvecklingsprojekt - Na-lärare, vad säger ni?

Man behöver inte läsa särskilt länge i blogghubben för att ryckas med. Ojoj, vad många kompetenta kollegor jag har runt omkring i landet. Som öppen uppgift i digitala skollyftet kan vi identifiera ett skolutvecklingsområde att samarbeta kring online. En väldigt bra idé som jag läste om i en blogg är att skapa en wikispace. En wikis styrka är att, som författarinnan Annika Sjödahl skriver, "Medan en blogg är individuell är en Wiki något kollektivt och passar bra för att samarbeta..."

Min idé är likartad; skapa en Na-didaktisk wiki och ha den som gemensam delningsplats för idéer och användbara länkar som exempelvis virtuella laborationer, digitala simuleringar och animeringar etc. Vad sägs, någon som är på?

/Ida

Öppna lärresurser med hjälp av leanify!

Detta inlägget är nummer 100 på bloggen. Lite häftigt faktiskt, och då vill jag såklart leverera något kul och matnyttigt. Det hundrade inlägget får ju inte vara ett mellaninlägg. Därför tänkte jag nu dela med mig att min nyvunna upptäckt - learnify!

Nästa termin ska jag börja ge kemi 1-kursen på flexibel distans. Det finns flera anledningar till det, främst är för att jag vill öka tillgängligheten (och förhoppningsvis antalet studerande). Men det är ju alltid lite knixigt med distanskurser. Hur gör jag för att bibehålla god kvalitet?

Jag har sedan 1,5 år tillbaka flippat min kemiundervisning, och har kommit upp i så pass många filmklipp på youtube så att känner att jag har en bra grund att stå på. Det kombinerat med att jag gärna använder digitala simuleringar, digitala övningar och virtuella laborationer gör att jag kände behov för ett samlingsställe. Av en slump stötte jag på learnify, och hör och häpna.....det är gratis!

Jag måste säga at learnify är otroligt lätt att komma igång med. Vill man inte skapa eget material så finns det massa med material att använda som finns publicerat på sidan. Sharing is caring!

För att ni ska få lite inblick med hur det kan se ut så kommer jag att här dela med mig av en lärresurs som jag själv har skapat, avsnitt 1 "kemins grunder".

Jag är nöjd och jag känner mig framförallt trygg med att flytta över stor del av undervisningen till nätet!

/Ida

Flippande elever

Jag blir ofta, i princip varje dag, hänförd över hur mycket mina elever kan.... redan innan jag "lär dem saker". Det har fått mig att inse att kunskap och lärande är komplext. Och framförallt är det farligt att tro att läraren själv besitter all den kunskap som finns kring det specifika lärandeobjeket som lektionen eller kursen erbjuder. Jag som lärare har kunskap som eleverna inte besitter och eleverna har kunskap som läraren inte besitter. Vi gör oss bäst tillsammans!

Detta synsätt eller perspektiv är viktig att ha med sig inne i klassrummet, och därför undrar jag varför det bara är lärarna som ska flippa undervisningen.

Jag bara måste testa...vad händer när eleverna får vara en del av produktionen av flippen?

Därför har jag bestämt mig för att låta eleverna i grupper få i ansvar att producera en flippafilm inom ett område. Elevgruppen får sedan vara med och ha inflytande om vad den flippade lektionen ska handla om i relation till deras flippafilm. Elevernas kommer alltså i större mån äga flippen, äga lektionen. Denna idé kommer jag testa till ämnesavsnittet "evolution". De olika områdena som eleverna ska få vara med och flippa är:

* Vad är evolution och vad innebär evolutionsteorin?
* livets historia
* evolutionsteorins uppkomst och argument för och emot evolutionsteorin.
* människans evolution

Självklart kommer arbetet att dokumenteras och följas upp...och det kommer presenteras här på bloggen. Ett litet spännande undervisningsprojekt att se fram emot :)

/Ida

Lektion atomen (med hjälp av digitala verktyg)

Atomen, dess uppbyggnad och egenskaper är en viktig grogrund för att kunna förstå kemiska processer. Just därför har jag lagt ner mycket krut i min undervisning i att göra den lättförståelig och intressant. Så här har jag med hjälp av digitala verktyg valt att lägga upp undervisningen.

1) Let it flip
Jag vill inte lägga ner dyrbar undervisningstid på att föreläsa om atomen och det periodiska systemet. Min erfarenhet är nämligen att eleverna inte frågar så särskilt mycket, men ändå inte greppat allt. Därför får de i läxa att ta del av dessa två flippafilmer:








2) Diskussioner
När de tittar/har tittat på filmerna ska de ta med sig följande tankar till lektionen:

• Vad handlar filmen om (ta upp några viktiga punkter)?
• Vad har du lärt dig?
•  Var det något som var oklart, isåfall vad?

På lektionstid diskuterar vi filmerna utifrån dessa frågor.

3) Peer instruction

Lektionen fortsätter därefter med hjälp av digitalt responssystem. Jag använder socrative. Ett fantastiskt verktyg som dessutom är gratis. En nyhet är dessutom att man kan lägga till bilder till sina frågor. Upplägget på detta är starkt influerat av peer instruction.

Jag har aktiverat ett quiz (bestående av 10 frågor) i "teacher pace" dvs jag släpper frågorna efterhand eftersom jag vill att vi stannar upp och tillsammans diskuterar svaren.  Första gången ska eleverna svara själva, utan att diskutera med varandra. När alla svarat visar jag upp fördelningen mellan svarsalternativet, eleverna får sedan diskutera med varandra varför de har svarat som de har gjort. Sedan får de frågan en gång till. Och vi ser om utfallet blir annorlunda. Därefter diskuterar vi frågan i helklass.

(Vill ni ta del av quizet så har jag öppnat det för alla. Men ni behöver skapa en konto som lärare för att komma åt det. Mitt quiz om atomen har följande ID SOC-1750717. Söker man på detta nummet så kommer man åt quizet i sin helhet. Observera dock att alla frågor kommer 2 gånger efter varandra. Det är för att jag vill att de först själva ska rösta och sedan rösta om efter att diskuterat frågan med en klasskamrat.)

När quizet är färdigt arbetar eleverna med appen "NOVA elements". Har man inte en iPad så finns även denna sida att rekommendera.

/Ida

  

Virtuellt lab om Östersjön och marin forskning

Hej!
Nu är sommarlovet slut. Denna vecka är det planeringsvecka och till min glädje fick jag lite inspiration levererat i mitt postfack här på jobbet; det finns nu ett virtuellt lab om marin forskning att tillgå på nätet.

Ansvaret för det virtuella labbet är geologiska institutet på Lunds universitet. På sidan finns det redan nu flera interaktiva lärandemoduler som på olika sätt belyser Östersjöns miljö. Jag har testat runt lite och tycker att det är informativt och absolut användbart i undervisningen. Testa du med, det är ju kul :)

/Ida

Bedömning för lärande - evolution

Igår var jag på föreläsning där forskaren Alli Klapp diskuterade bedömning och betyg med oss kursdeltagare. Det där med bedömning är ju väldigt intressant. Hur använder vi bedömningen för att främja lärandet? 

Det är självklart svårt, iallafall till en början. Hur ska jag planera min undervisning bort från det som jag är bekväm med (eller utsatt för) under hela min skoltid till något hela annat. För mig är formativ bedömning i undervisningen inte bara ett sätt att bedöma utan det är även ett sätt att se på kunskap. Min kunskapssyn och synen på lärarens roll har under några få år ändrats radikalt. Jag planerar min undervisning på ett helt annat sätt. Men min verkliga helomvändning kom när jag fick upp ögonen för hur digitala verktyg kan användas i undervisningen. Plötsligt blev det så mycket enklare att vara formativ. För mig hör digitala verktyg och formativ bedömning ihop. Det är de två sakerna som genomsyrar min undervisning.

Det handlar det om att skapa stödstrukturer och mallar, men att sedan låta eleven påverka och vara en del av processen. Jag har flera konkreta tips på hur man kan genomföra det. Just nu håller jag en kurs som är helt ny; Naturkunskap 2. Den är ju typ som Naturkunskap B men den har ändå ändrats så pass att jag vill kalla den "ny". I den finns det ett evolutionsavsnitt. Evolutionsläran är ju sjukt intressant men jag har lovat mig själv att hålla nere antalet statiska föreläsningar. Och just evolution blir väldigt lätt statiskt. Mycket för att eleverna inte riktigt är bekanta med begreppet sedan tidigare och därför blir diskussionerna om begreppet evolution och dess mekanismer inte särskilt stora. Det blir mycket "Läraren pratar, eleverna lyssnar". Och forskningen säger att lärandet inte är särskilt stort i denna typ av undervisning. Alltså ska jag inte tro att mina elever lär sig sådär vansinningt mycket genom att bara lyssna på mig när jag föreläser. Så jag tänkte och tänkte. Hur kan jag göra detta roligare och mer lärorikt? Här är min idé (Nedan följer den arbetsbeskrivning som jag kommer att ge mina elever):

Arbetsuppgift evolution

I denna arbetsuppgift ska ni producera en egen film som på något sätt handlar om livets uppkomst och evolution. Till er hjälp har ni en dator och programmet screencast-o-matic. Ni kommer att delas in i fem grupper och varje grupp kommer att ha sitt specialområde. De områdena som finns att välja på är:

·         Evolutionen- en översikt från livets uppkomst till nu (tidslinje)

·         Evolutionsteorin: teorins uppkomst och mekanismer

·         Evolutionsteorin: Bevis och motbevis

·         Dinosauriernas tid

·         Människans evolution

Har ni något eget förslag på område inom evolution som ni hellre vill arbeta med så går det såklart bra.  Den färdiga produkten, filmen, kommer att visas inför klassen. Filmen kommer även att publiceras på youtube (dock frivilligt), så att andra kan ta del av det ni har gjort och lära sig av det. Filmen kommer bedömas i avseende på naturvetenskapligt innehåll och struktur, se bedömningsmatris nedan. Lämplig längd är mellan 5-10 minuter.

Projektet löper över 4 veckor och inkluderat i detta ska vi även utföra ett formativt bedömningsarbete.  Tidsplan:

Vecka 1. Förarbete och insamling av material

Denna vecka ska ni samla material till filmen samt läsa in er på ert område. Jag kommer att ge litteraturtips och länktips. Inför nästa vecka bör all fakta inom ert område vara sammanställt.

 Vecka 2. Filmvecka

Denna vecka ska ni planera och förbereda er film. Filmen kan anta olika karaktärer. Var kreativ! Lite olika tips på digitala verktyg som du kan använda för att bygga upp din film:

·         En powerpoint presentation, där ni pratar till. Screencast-o-matic spelar in det som finns på skärmen samt ljud.

·         Voki. Låt en avatar presentera, introducera eller avsluta din film (http://www.voki.com/)

·         Lägg till färdiga animationer som förklarar ert område som en del av filmen. Finns en uppsjö på nätet.  Bl.a. på denna sida: (http://www.evolution-of-life.com/en/home.html)

·         Egengjord animation. Ni kan exempelvis använda er av ”goanimate” (http://goanimate.com/) som ett trevligt inslag. Dock kan man inte göra så långa klipp i gratisversionen, utan denna animation får vara en del av filmen.

·         Består din film av mer än bara en inspelad powerpoint så måste du klippa ihop den med hjälp av verktyget moviemaker, finns på skolans datorer.

När er planering av filmen är färdig så ska ni genomföra en självbedömning med hjälp av bedömningsmatrisen och gensvarsprotokollet (filmen produceras efter självbedömningen, ni självbedömer alltså enbart er planering och idé). Självbedömningen lämnas in till mig, läraren. Inför nästa vecka bör planeringen och självbedömning av planeringen vara utförd.

Vecka 3. Filmveckan

Ni utför era inspelningar och avslutar er film.

Vecka 4. Redovisningsveckan

Denna vecka är det filmtajm. Vi kommer att titta på varandras filmer och därefter utföra en kompisbedömning.

 

Nu vet ju inte jag om mina elever lär sig bättre på detta sätt än föreläsning/prov-modellen. Men jag vet att de kommer tycka det är bra mycket roligare iallafall. Och lustfyllt lärande är ju aldrig fel. Bedömningsmatrisen för arbetsuppgiften ser ut enligt följande:

 

 

 

/Ida

 

Peer instruction

Något jag nyligen har fått upp ögonen för är den pedagogiska metoden "peer instruction". Den som ligger bakom metoden heter Eric Mazur och han är verksam på Harvard University. I följande film beskriver han dilemmat med att vi lärare ofta föreläser stor del av undervisningstiden samtidigt som forskning pekar på att elever lär sig väldigt lite av föreläsningar. Deras förståelsekunskaper förbättras knappt alls.

Jag tycker att det är deprimerande. Nu har jag inte varit lärare särskilt länge så jag har tid på mig att förändra mitt tänk på hur en bra undervisning ska gå till. Men det tar emot när jag inser att visst kan jag hålla föreläsningar men jag ska för gudsskull inte tro att det ger så där värst stor effekt på mina elevers förståelse kring det aktuella området. Ska jag nu föreläsa så får jag göra det med insikten på att det finns andra vinster såsom faktapresentation, förståelsen får vi ta sen.

Men måste förståelsen komma sen? Jag vill ju att varje ynka minut som mina elever befinner sig i klassrummet ska öka förståelsekunskaperna. Det är ju det som är viktigt, för i kunskapskraven så står det ju inte att "eleven ska ha fått information om..." utan det står att "eleven ska ha kunskap om..." Det är en stor skillnad faktiskt.

Detta grubblande är faktiskt lite uttröttande. Därför blev jag glad av att hitta metoden peer instruction. Som på det stora hela går ut på:

1) Läraren låter eleverna får svara på en fråga med flera alternativ. Frågorna ska utmana elevernas förståelsekunskaper, där deras faktakunskaper sätts in i ett nytt sammanhang

2) Eleverna får snabbt svara på frågan, utan att diskutera med någon annan. Gärna med hjälp av ett digitalt responssystem.

3) Eleverna får sedan diskutera frågan med sina klasskamrater och övertyga dem om varför de svarade som de gjorde

4) Omröstningen tas om

5) Resultatet diskuteras i helklass





Jag tycker det är helt underbart. Särskilt inom matematiken där det annars är svårt att få eleverna att prata och diskutera matematik. När det kommer till digitala responssystem så är det många ute i bloggvärlden som rekommenderar smartboards responsystem. Men jag vill även slå ett slag för gratissidan www.mentimeter.com där man lätt kan administrera omröstningar av olika slag. Särskilt bra för de skolor som kanske inte har råd att köpa in tekniken. Här är en liten film om mentimeter:

 

Om man nu ska utvärdera mentimeter så är den ju väldigt lätt att komma igång med. Nackdelen är att i gratisversionen så kan man bara ställa två frågor i följd innan man måste starta upp en ny omröstning (med en ny omröstningskod). Sen kan man ju bara skriva text och inte lägga in bilder. Såklart är den begränsad, men det går. Är man bara lite kreativ så kanske man kan ha bilden i en annan flik eller låta frågan med bild stå i powerpoint och sen bara köra omröstningen på webbsidan. Deeeeet gååååår :)

 

/Ida

Prezi gör dina digitala presentationer lite roligare!

Eftersom jag på tisdagar träffar och pratar om digital kompetens med mina kollegor så är det även ett ypperligt tillfälle att söka IKT-nyheter som man kan dela med sig av.

En sak som jag hittade som är en nyhet för mig (men antagligen har funnits rätt så länge) är presentationsverktyget prezi. Igår pratade vi digitala presentationer och jag kände inte alls för power point. Lite spaning på nätet och jag stötte på prezi, testade och blev såld. Aldrig med power point :)

Jag testade att göra ett underlag till en föreläsning om universum och vårt planetsystems uppkomst. Här kan du klicka för att se den.

Det ser avancerat ut men faktum är att det är otroligt enkelt. Jag kollade på lite instruktionsfilmer på youtube sen var det bara att sätta igång och leka :)

Tummen upp för prezi alltså!

Flippa film; lösningarnas stökiometri

I följande två filmer får eleverna först en teoretisk genomgång på lösningarnas stökiometri. Den andra filmen är en virtuell laborativ övning på chemcollective. Filmerna ska eleverna se på deras studiedag!

 

 

 

 

/Ida

Kemi på nätet

Sitter nu och planerar inför nästa ämnesavsnitt i kursen kemi 1; "kemi, ett ämne att räkna med". I det ämnesavsnittet ska vi blandannat ta upp stökiometri.

Jag vet av erfarenhet att vissa elever tycker att denna delen kan vara lite svår och lite tråkig. Har därför sökt och sökt efter appar där eleverna i ett spelformat kan tränas i att beräkna molmassa, massa, mol och molar. Tyvärr tycker jag att de flesta apparna mer är verktyg eller facit. Jag vill ju att mina elever ska lära sig, inte få rätt svar levererat. Sökte därför mig vidare från apparna ut på nätet och hittade då denna guldgruva. Sidan är ett fantastiskt exempel på en öppen lärresurs, här finns det mesta. Det finns datorlaborationer, simuleringar, test, genomgångar och mycket mycket mer.

Det jag fastnade lite mer för var den virtuella laborationen "making stock solutions from solids", dvs framställa lösningarna av olika fasta ämnen till en känd koncentration. Min plan är att jag ska göra en film om hur man räknar i stökiometrin som eleverna får titta på hemma. På lektionstid kommer de sedan få ett antal lösningar de ska få framställa, både IRL och i simuleringen :)

Så stay tuned....

ps, är det någon som har ett bra apptips inom stökiometri så tipsa mig gärna!!

Screencast om intermolekylära bindningar

I följande klipp kan ni lära er mer om intermolekylära bindningar. Eleverna kommer som applikation först få en powerpoint-baserad frågestund på filmen. Därefter ska de utföra en laboration om "lika löser lika"

Animationer i biokemi - länktips

Hej!
I kursen Kemi 2 har jag och läraren i biologi 2 samkört våra kurser halva terminen. Eleverna ska då genomföra ett större arbete i biokemi. Igår hade jag lektion i sökteknik och källkritik. Efter fick eleverna i uppgift att söka upp bra animationer som beskriver citronsyracykeln, glykolysen, elektrontransportkedjan, osmos och matspjälkningen. De skulle även källkritiskt granska animationerna. Här kommer de länkar som eleverna letat fram:

 

Animationer i biokemi

Citronsyracykeln

http://www.wiley.com/college/pratt/0471393878/student/animations/citric_acid_cycle/index.html

http://www.phschool.com/science/biology_place/biocoach/cellresp/review3.html

http://highered.mcgraw-hill.com/sites/0072507470/student_view0/chapter25/animation__how_the_krebs_cycle_works__quiz_1_.html

Glykolysen

http://www.science.smith.edu/departments/Biology/Bio231/glycolysis.html

 

http://highered.mcgraw-hill.com/sites/0072507470/student_view0/chapter25/animation__how_glycolysis_works.html

http://faculty.ccbcmd.edu/courses/bio141/lecguide/unit6/metabolism/cellresp/glycol_an.html

http://programs.northlandcollege.edu/biology/Biology1111/animations/glycolysis.html

 

Elektrontransportkedjan

http://www.wiley.com/legacy/college/boyer/0470003790/animations/electron_transport/electron_transport.htm

 http://highered.mcgraw-hill.com/olcweb/cgi/pluginpop.cgi?it=swf::535::535::/sites/dl/free/0072437316/120071/bio11.swf::Electron%20Transport%20System%20and%20ATP%20Synthesis

 

Osmos

 

http://highered.mcgraw-hill.com/sites/9834092339/student_view0/chapter38/animation_-_osmosis.html

 

http://leavingbio.net/osmosis%20and%20diffusion.htm

Matspjälkningen

http://www.constipationadvice.co.uk/constipation/digestive_system.html

http://bio-animations.blogspot.se/2008/04/human-biology-digestive-system.html

http://kitses.com/animation/digestion.html

 

 

/Ida

Screencast om intramolekylära bindningar

Har börjat flippa mitt kemiklassrum. För att frigöra lektionstiden till applicering. Här är den film om intramolekylära bindningar som jag låter mina elever se innan lektionen:

/Ida

Screencast om joner och jonföreningar

Nedanstående klipp är en genomgång som handlar om joner och jonföreningar. Jag producerade det för att spara lektionstid. Genomgången är rätt så statisk och hade varit det även på lektionstid. Därför tänkte jag testa att låta eleverna se klippet hemma före lektionen och sedan gör vi en kort återkoppling och därefter en laboration på lektionstid. Hade jag inte publicerat det hade det varit svårt hinna allt, antagligen hade jag priotera bort något. Så detta blir väl i sann flippa klassrummet-anda :)



Mycket nöje!
/Ida

Labba digitalt

På "kemiskåpet" kan man låta eleverna leka kemiska detektiver. En fantastisk komplettering där eleverna kan testa om och om igen. Personligen gillar jag denna typ av animationer och interaktiva övningar även om de givetvis inte kan ersätta laborativt arbete fullt ut -men kanske som ett inslag i undervisningen? Något eleverna kan utföra även utanför lektionstid?

När jag ändå är i tipsataget så vill jag även rekommendera "Phet" som är en samling animationer och interaktiva övningar. Dessa två tillsammans (som jag hittade när jag webbade runt på kursplattformen för "digital kompetens och lärande") kan absolut bidra till att låta naturvetenskapliga processer bli något mer lättförstådda. Det är ju som att ta på sig sina "magiska glasögon", med dem kan du se alla molekyler som rör sig upp, ner, på sidan och interagerar med andra! Visst är kemi spännande? :)

Specialpedagogik och digitala verktyg

Håller just nu på att producera en film om specialpedagogik och digitala verktyg. Tror nog (om det inte kommer tusen labrapporter på mitt skrivbord, sådär samma dag som för betygssättning) att den kommer bli färdig idag. Jag gillar den stilen, att växla mellan olika medietyper. Tyvärr kommer filmen bli rätt så lång, den är redan 16 minuter och det finns en hel del mer som ska in. Men sen vill man ju göra det ordentligt när man väl engagerar sig :)

Iallafall.... stay tuned för snart är den här!

Sålänge kan jag tipsa om kognitionssimulatorn. Där du kan ta del av en lektion i svenska såsom om du skulle vara en elev med Aspebergers syndrom, ADHD eller dyslexi.
/Ida

Kreativitet i NO-undervisningen

Se denna fantastiska föreläsning om kreativitet och nyfikenhet i naturvetenskapliga undervisningen:

http://www.ur.se/Produkter/170546-UR-Samtiden-Naturkunskap-for-larare-Kreativitet-i-klassrummet?product_type=programtv&q=ur+samtiden

/Ida

CSI-dag och app

Igår var det CSI-dag för Na/Nv på skolan. Jag arbetar ju som kemilärare och till den tjänsten innefattas det även ansvar för det naturvetenskapliga programmet, speciellt profilen CSI. CSI-profilens syfte är att höja intresset för naturvetenskap samt få fler att välja vårt program. Vi hittar på mycket kul, vill du läsa om det kan du gå in på bloggen stenforsacsi.blogg.se.

Igår var det som sagt CSI-dag. För en gång skull var det inte jag som flängde runt och fixade och donade. Det var 3:orna. Detta var nämligen deras projektarbete, att planera ett case och sedan leda 1:orna och 2:orna igenom det. Projektet var stort med flera olika typer av kemiska analyser, matematiska beräkningar, binära koder och skiffernycklar. Men även en hel del tekniska hjälpmedel såsom filmer (vittnesförhör, rättsläkarens utlåtande osv), appar och hantering av skolans egna brottsdatabas (där vi lärare har fått ett alias och en brottsstatistik såsom mord och inbrott). Caset löstes till slut efter cirka 6 timmars jobb. I en del av caset så skulle de beräkna TOD (time of death). 2:orna som läst en hel del matematik (är just nu på Matte D) fick lösa det analogt mha newtons avsvalningslag. 1:orna fick använda appen "Shadow time of death". De skrev in lite olika parametrar och fick därigenom upp en uppskattad tid för när mordet hade skett:

Appens "framsida". Eleverna får ställa in alla parametrar.

Appen räknar ut inom vilket spann som personen antagligen dog.

Eleverna samlade in allt möjligt från blodspår, påsar med vitt pulver till skoavtryck. Efter blodgruppsanalyser, DNA-analys, reagenstester, spektrofotometri, beräkningar osv så kunde de utesluta misstänkta från databasen. Så här databasen ut:

Bild på databasen. Här kan man skriva in saker såsom längd, skostorlek och blodgrupp. Databasen selekterar då ut ett antal misstänkta som passar in på den beskrivningen.

Bild på en misstänkt (Svarta änkan) som i detta fall faktiskt är jag själv. Där man läsa (förutom blodgrupp osv) min brottshistorik samt titta på mina fingeravtryck. Kanske för att matcha dem mot funna fingeravtryck på brottsplatsen

Ja, så här jobbar vi med IKT på stenforsa -CSI :)

Projektarbetet flyter på förresten. Idag ska eleverna spela in sina föredrag och göra självbedömningen. Ska bli spännande!