Digitala verktyg i undervisningen: juni 2013

Återkoppling på kollegial nivå, instructional rounds och learning study

Nästa vecka är det höstlov. Eller, höstlov och höstlov. Det beror på hur man ser det. Det är en elev-fri vecka. Lärarna på skolan får inget höstlov, förutom på fredagen. Måndag till torsdag ska de arbeta med ett nytt projekt. Men Sofia är inte ledsen för det, för på måndag kommer det en föreläsare till skolan som ska prata om kollegialt lärande och lektionsobservationer. Detta är precis det Sofia känner att hon behöver; inspiration. Dessutom har hon läst på en del om kollegialt lärande och tycker att det kan bli ett trevligt inslag till allt det som hon har lärt sig under terminen. För oj, vad hon har lärt sig. Det formativa bedömningsarbetet som hon introducerade på laborationsrapporterna har gett ringar på vatten och hon har sjösatt flera andra projekt där hon använder formativ bedömning. Och elevutvärderingarna av hennes undervisning har gjort att hon tänkt om helt och hållet på flera punkter. Hela skolan befinner sig i ett myller av informella möten där hon och hennes kollegor har delgett resultaten av det de har provat i sina klassrum.

Därför tycker Sofia att kollegialt askulterande är rätt fortsättning. Egentligen tycker Sofia att det är lite konstigt att samarbetet mellan kollegorna inte är och har varit större än vad det är. De har ju arbetat så hårt för att eleverna ska se varandra som resurser i sitt lärande, så varför ser inte lärarna som varandras resurser för att utveckla sitt lärarskap? Det är faktiskt tack vare Sofia som föreläsaren, professor Tomas Kroksmark, kommer till skolan. En eftermiddag när hon hade tröttnat på att rätta prov så råkade hon webba in på ”lärarkanalen” och fastnade i en inspelad föreläsning om kollegialt lärande. Hon hade blivit helt hänförd och gått in till rektorn och frågat om det inte hade kunnat vara något för skolan. Rektorn hade tackat för tipset och frågat Sofia om inte hon hade kunnat ta ansvaret för att starta upp det. Sofia hade först tvekat, kände att hon inte riktigt hade tid för det. Rektorn såg hennes tveksamhet och lovade att stötta henne, samt tillsätta en arbetsgrupp som hjälpte henne i arbetet. Allt hade mynnat ut i ett 4-dagarsprojekt på skolan. Först ut var inspirationsföreläsningen, därefter skulle lärarna på skolan i olika former testa på och starta upp projekt där kollegialt lärande är i fokus. Sofia och arbetsgruppen har bestämt sig för att mjukstarta med att introducera och implementera metoden ”instructional rounds”. Lite senare i vår är tanken att de ska börja arbeta med ”learning study”.

Att lärarna kan fungera som resurser för varandra i deras utveckling av undervisningen har visat sig ha mycket stor positiv påverkan på elevernas studieprestationer. Black, Harrison m.fl. (2004) framhåller det kollegiala samarbetet som mycket viktigt för att driva undervisningens kvalitet framåt. De poängterar att det är skolledarens uppgift att bereda förutsättningarna för att ett kollegialt lärande ska kunna ske. Genom att planera verksamheten där lärarna ges tid att träffas främjas kollegiala möten med lärandet i fokus. I artikeln ”Teachers learning how to learn” skriver författarna James och McCormick (2009) att det kollegiala lärandet bör ske på forskningsbaserad grund. Där lärarna tillsammans planerar, testar och utvärderar nya pedagogiska metoder. Detta fastställs även i sin tur i rapporten ”How the worlds best-performing school system come ut on top” där konsultföretaget McKinsey & Company (2007) gjort en djupdykning för att hitta gemensamma nämnare för länder med mycket goda kunskapsresultat. Finland och Japan står sig bra i internationella jämförelser och ett gemensamt recept för dessa två är en väl utformad strategi för kollegialt lärande. Båda ländernas skolsystem har en samarbetskultur där lärarna planerar lektioner tillsammans, genomför klassrumsobservationer och hjälper varandra att utveckla undervisningen. Detta arbetssätt är väl förankrat i skolans vardag vilket bidrar till att lärarna utvecklas fortlöpande. I Finland avsätts det exempelvis en eftermiddag i veckan för lärarna att tillsammans planera och utveckla undervisningen medan de i Japan använder sig av metoden ”Lesson study” för att utveckla undervisningen genom kollegiala aktioner. En av de största vinsterna med att använda kollegialt lärande är att kunskapen blir kollektivt. Om en yrkesskicklig lärare bestämmer sig för att byta arbetsplats så betyder det inte att kompetensen går förlorad för skolan, den finns kvar i form av kollektiv beprövad erfarenhet (McKinsey, 2007).

En förutsättning för ett kollegialt lärande är, som tidigare nämnts, skolledarens stöd. Hattie (2012) menar att ledarskapet utformning är en mycket viktig faktor för att det kollegiala samspelet ska bli kollegial lärande. Hans forskning visar att ledarskapet i sin mest effektiva form bör vara instruktiv. Ett instruktivt ledarskap är ett så kallat undervisningsnära ledarskap där fokus ligger på att bereda förutsättningar för att undervisningen ska hålla så hög kvalitet som möjligt. Den instruktiva ledaren gör klassrumsbesök, har höga förväntningar på hur lärarna tar hand om sina elever och lägger grunden för formella såväl som informella samtal om metoder som leder till hög undervisningskvalitet. Det instruktiva ledarskapet anses ha mycket god påverkan på elevernas studieprestationer med ett effektvärde på 0,42. Ett gott instruktivt ledarskap leder till att lärarnas lärande främjas, vilket i sig har en effektstorlek på 0,84 för elevernas studieprestationer. (Hattie, 2012)

Det finns fler former och metoder för hur man väljer att arbeta med kollegialt lärande. Ett exempel är ”instructional rounds”. Instructional rounds, inspirerat från sjukvårdens läkarronder, är en metod där lärare att tillsammans utvecklar sin undervisning, genom att observera och diskutera undervisning. Instructional rounds går till enligt följande:

1) En nätverksgrupp om ca 10 pedagoger bildas.

2) Gruppen väljer ut en problemställning, exempelvis ”Hur arbetar läraren för att motivera och engagera eleverna i lektionens innehåll?

3) Lektionen observeras under cirka 20 minuter utifrån problemställningen. Flera klassrumsobservationer genomförs under en och samma dag.

4) Efter observationerna samlas observatörerna och de observerade lärarna. Observatörerna berättar då vad de har observerat utifrån problemställningen.

5) När samtliga observatörer lyft fram det de har sett så ska den observerade läraren ta fram ett konkret exempel på vad han/hon kan ändra i sin undervisning för att förbättra den utifrån sina kollegors observationer.

6) Den efterföljande diskussionen som nätverksgruppen sedan gör bör vara öppen, ärlig men framförallt ödmjuk.

Den lärare som öppnat klassrummets dörr för observation bör bli tackad och erkänd för detta. En viktig överenskommelse kan vara att det som gruppen har observerat och diskuterat kring den enskilda lärarens prestationer stannar inom gruppen (Marzano, 2009)

Det är januari och luften ute är kristallklar och samtidigt isande kall. Men det där märker inte Sofia och hennes kollegor av. De sitter inne i grupprummet och arbetar febrilt med att planera den kommande ”learning study”. Förra terminens ”instructional rounds” hade gjort succé och engagemanget hos skolans personal har nått oanade höjder. Ibland när Sofia går in genom skolans entré så tycker hon sig känna att takhöjden har ökat med minst 2 meter. Så är det såklart inte, men det känns så. Den lokala tidningen har varit och intervjuat Sofia och den arbetsgrupp som ansvarat för planeringen av projektet. I artikeln har det dessutom kommit in en liten faktaruta som beskriver för läsarna vad kollegialt lärande är. Den positiva responsen har varit överväldigande för Sofia och hon har varit så exalterad att hon har svårt att sova om nätterna. I hennes huvud snurrar tankarna runt. Hon känner att hon är inne i ett produktivt flow och hon vill inte på några omständigheter släppa det. ”Sofia?, Sooooofffiiiia!!”, Sofia rycks ur sina tankar. Ann tittar henne direkt i ögonen och säger ”Nå, vad säger du? Ska vi köra på det eller?”. ”Ja, det kan nog vara en bra start” säger Sofia. Sofia och hennes arbetslag har bestämt sig att lärandeobjektet att studera i ”Learning Study” blir lika med-tecknets betydelse. De har valt att genomföra studien i kursen matematik 1a, eftersom det är den enda kursen som alla i arbetslaget undervisar i.

Learning study kan förklaras som ett teoribaserat undervisningsexperiment där lärare tillsammans planerar och förfinar en lektion i syfte till att öka elevernas lärande. Eftersom en learning study går ut på att man ska förfina samma lektion flera gånger så är det önskvärt att de lärare som ingår i gruppen undervisar i samma ämnen och har elever som innehållsmässigt befinner sig på ungefär samma ställe. Lektionen görs om så många gånger som det finns antal lärare som ingår i gruppen. Lektionsupplägget planeras, genomförs, utvärderas och revideras kollegialt enligt följande:

1) Lärargruppen fördjupar sig i det teorietiska ramverk som ska ligga till grund för learning studyn.

2) Lärargruppen väljer ut en kärna, ett lärandeobjekt, som är lektionens lärandemål.

3) Ett förkunskapstest genomförs i alla klasser.

4) Lärargruppen planerar lektionen utifrån det teoretiska ramverket och resultatet på förkunskapstestet.

5) Den planerade lektionen genomförs i en av lärarnas klassrum som ingår i learning study-gruppen. Lektionen videofilmas.

6) Lektionen avslutas med ett eftertest som eleverna får genomföra.

7) Lektionen och skillnaderna mellan för- och eftertest analyseras.

8) Lektionen utvärderas och revideras.

9) Lärare 2 håller samma lektion (reviderad)i en ny klass. Lektionen videofilmas. Lektionen avslutas med ett eftertest. Analyser enligt ovan genomförs.

10) Proceduren upprepar sig så många gånger som det finns antal lärare som ingår i studien.

11) Efter cirka 4 veckor görs ett nytt eftertest i alla tre klasser för att kunna dra eventuella slutsatser om det de lärt sig har varit bestående.

12) Learning study avslutas, sammanfattas och dokumenteras.

(Gustavsson 2008)

Sofia, Anders, Stig och Ann trummar lite nervöst med fingrarna där de sitter i grupprummet. Det har hunnit bli maj och de projekt de har arbetat med under läsåret har ett efter ett avslutats. Efter en stund kommer Anna in och håller högtidligt i en hög med papper. Plötsligt byter hon sin allvarliga min mot ett strålande leende. Hela gruppen bryter ut i ett ”yehooo”. Papprena som Anna höll i var de eftertest som alla klasser i Learning study gjort efter 4 veckor. Annas leende och efterföljande glada fnitter var för gruppen en förhandsvisning om att deras arbete gjort en bestående skillnad. Gruppen sprider ut papprena på bordet och börja arbeta. Mitt i allt så knackar skolans rektor på dörren. ”Sofia, det är din tur”. Skolans personal är mitt uppe i medarbetarsamtalen. Sofia går ut och följer efter sin rektor in till hans arbetsrum. De slår sig ner runt bordet och rektorn tar fram sina papper. Samtalet flyter på bra och Sofia får mycket beröm för det arbete hon gjort under läsåret. Rektorn avslutar samtalet med ”Jaha, då är det bara en fråga som jag har kvar till dig Sofia”. ”Jaaaa?” säger Sofia nervöst. ”Jo, det är så här att regeringen har kommit ut med de nya karriärtjänsterna, skulle du vara intresserad av att ingå i ett utvecklingsprojekt i kommunen? Vi erbjuder dig i så fall en första lärare-tjänst, givetvis så kommer du få en rejäl löneökning”. Sofia bubblar av glädje och får ett plötsligt infall till att vilja hoppa upp på bordet och göra löjliga dansmoves, men som tur är har hon en stark impulskontroll och håller tillbaka. Hon svarar ”Det skulle jag kunna vara intresserad av, men vad innebär det egentligen?”

Epilog

Sofias resa är kanske unik men inte omöjlig. En bra lärare bör enligt mitt tycke besitta samma glöd och vilja till att utvecklas som Sofia och hennes kollegor visar upp i denna berättelse. För precis som Hattie och andra forskare gång på gång påvisar så är det lärarna som gör skillnad. Självklart måste förutsättningar, stöd och rätt verktyg finnas till för att stimulera utvecklingen. Men i slutändan är det hur lärarna väljer att förvalta de förutsättningar de får som gör den verkliga skillnaden. Lärande, undervisning och bedömning går hand i hand. I denna text har jag valt att fokusera på återkopplingens plats i den effektiva skolan, men självklart finns det andra delar som även de påverka elevernas studieprestationer. Sofia kommer att fortsätta att arbeta vidare med återkoppling och andra metoder som har visat sig ha god påverkan på eleverna resultat nästa läsår, precis som många av hennes kollegor runt om i Sverige gör; varje lektion, varje dag.

----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Nu är alla fyra delar delgivna. I texten referar jag en del. Är ni intresserade av att läsa mer? Här kommer i så fall källförteckningen, många av källorna finns tillgängliga här på nätet:

Källförteckning

Tryckta källor:

Black, P & William, D (1998). Inside the black box: raising standards through classroom assessment.Finns även tillgänglig på: http://www.google.se/books?hl=sv&lr=&id=_hDy-5KOro8C&oi=fnd&pg=PP2&dq=inside+the+black+box+raising+standards+through+classroom+assessment&ots=sj8apyxOrf&sig=A2ShrXsbTs4wWsT3WQqEXcfVjU4&redir_esc=y [2013-05-23]

Black, P Harrison, C Marshall, B William, D (2004). Working inside the Black Box: Assessment for Learning in the Classroom. Finns även tillgänglig på: http://web.uvic.ca/~gtreloar/Assessment/Periodical%20Items/Working%20Inside%20the%20Black%20Box-Assessment%20for%20Learning%20in%20the%20Classroom.pdf [2013-05-23]

Black, P & William, D. (2012) Assessment for learning in the Classroom. I Gardner, J. Assessment and learning. London: Sage Publications ltd

Gustavsson, Laila, 2008: Att bli bättre lärare. Hur undervisningsinnehållets behandling blir till samtalsämne lärare emellan. Umeå University, Department of Swedish and Social

Sciences. Doktorsavhandlingar inom den Nationella Forskarskolan i Pedagogiskt Arbete nr 12,

Doktorsavhandlingar i Pedagogiskt arbete nr 21, Skrifter utgivna vid Högskolan

Kristianstad nr 11.

Hattie, J. (2012) Synligt lärande för lärare. Stockholm: Natur och Kultur

James, M & McCormick, R. (2009) Teachers learning how to learn. University of Cambridge, Faculty of Education.

Rudduck, J & McIntyre D (2007). Improving learning through consulting pupils. Finns även tillgänglig på: http://www.google.se/books?hl=sv&lr=&id=zjAjyTAJL-EC&oi=fnd&pg=PP1&dq=improving+learning+through+consulting+pupils&ots=TPktdskXR5&sig=cW3fycW21cvFBUFRKyaSXcbtnCM&redir_esc=y [2013-05-23]

Skolverket (2011). Kunskapsbedömning. Vad, hur och varför? Finns även tillgänglig på: http://www.skolverket.se/om-skolverket/visa-enskild-publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FRecord%3Fk%3D2666 [2013-05-23]

Internetkällor

Barkersthlm (blogg). Formativ bedömning av en laborationsrapport. Finns tillgänglig på: http://barkersthlm.blogspot.se/2011/12/formativ-bedomning-av-en.html [2013-05-23]

Let it slip (2013-05-23). Finns tillgänglig på: http://www.educationworld.com/a_curr/profdev/profdev091.shtml

Lärarnas nyheter (2013-05-23). Hattie: är du expert, erfaren eller novis? Finns tillgänglig på: http://www.lararnasnyheter.se/lararnas-tidning/2011/10/25/hattie-ar-du-expert-erfaren-eller-novis

Marzano, R J (2009). Using Rounds to Enhance Teacher Interaction and Self‐Reflection: Marzano Observational Protocol. Finns tillgängling på: http://www.iobservation.com/files/Marzano-Protocol-Using_Rounds1009.pdf/ [2013-05-23]

McKinsey&Company (2007). How the world’s best-performing school system come out on top.

Finns tillgänglig på: http://mckinseyonsociety.com/downloads/reports/Education/Worlds_School_Systems_Final.pdf

[2013-05-23]

Trafficlighttool(2013-05-23) Finns tillgänglig på: http://www.eduweb.vic.gov.au/edulibrary/public/teachlearn/student/trafficlighttool.pdf

Digitala verktyg i undervisningen

tisdag 4 juni 2013

Forskningsanknytning

söndag 2 juni 2013

Feedback to feed forward; del 4 av 4. Återkoppling på kollegial nivå.